Jag har en dröm...det är dags att ta tjuren vid hornen!
Jag vill bli multimiljonär, jag vill ha så mycket pengar att det inte skulle röra mig i ryggen om jag köpte huset som gudglömde och jämnade det med marken.
Det är ganska illa hur dåligt jag mår när jag åker förbi det, varför måste det ligga vid en storväg som man måste passera flera gånger i veckan? Hur kan någon få komma undan med att göra något sånt och hur kan kvinnan som vill kalla sig min mamma försvara honom så som hon gör? Kan man få en ny mamma?
Fyfan vad svårt det känns att inte prata med henne, men det känns nästan värre att prata med henne. Allt vi pratar om är ju det som har hänt, det som händer och att hon inte lyssnar.
Jag vill att mina barn ska kunna ha en kontakt med sin mormor, fast de kommer ju att ha två mormor, jag har ju växt upp med en extra mamma hon kommer ju bli en extra mormor till mina barn. Jag måste nog börja se det så för att det inte ska kännas så hårt i hjärtat och ni anar inte vad trött jag är på när folk säger "det kommer lösa sig" "ni kommer få en bra relation igen" det är så jäkla lätt för er som inte vet hur det är att säga så!
Låt mig fråga en sak, tänk på det här riktigt ordentligt nu. - om den personen som ska ha det inbyggt i sina instingter att skydda er mot faror inte skulle skydda er, hur skulle ni hantera det då?
Det är det jag försöker hantera. Så snälla sluta säga att det kommer lösa sig, för ärligt talat så tror inte jag på det längre. För hon inser inte vad hon har gjort.
Jag vill kämpa för alla barn som far illa utan blåmärken, jag vill se de barn som far illa i det dolda.
Kan ni hjälpa mig att göra det? Då har allt det här iaf fört något gott med sig!
Upp till kamp, alla barn förtjänar en trygg uppväxt i en hem fyllt av trygghet!
Det är ganska illa hur dåligt jag mår när jag åker förbi det, varför måste det ligga vid en storväg som man måste passera flera gånger i veckan? Hur kan någon få komma undan med att göra något sånt och hur kan kvinnan som vill kalla sig min mamma försvara honom så som hon gör? Kan man få en ny mamma?
Fyfan vad svårt det känns att inte prata med henne, men det känns nästan värre att prata med henne. Allt vi pratar om är ju det som har hänt, det som händer och att hon inte lyssnar.
Jag vill att mina barn ska kunna ha en kontakt med sin mormor, fast de kommer ju att ha två mormor, jag har ju växt upp med en extra mamma hon kommer ju bli en extra mormor till mina barn. Jag måste nog börja se det så för att det inte ska kännas så hårt i hjärtat och ni anar inte vad trött jag är på när folk säger "det kommer lösa sig" "ni kommer få en bra relation igen" det är så jäkla lätt för er som inte vet hur det är att säga så!
Låt mig fråga en sak, tänk på det här riktigt ordentligt nu. - om den personen som ska ha det inbyggt i sina instingter att skydda er mot faror inte skulle skydda er, hur skulle ni hantera det då?
Det är det jag försöker hantera. Så snälla sluta säga att det kommer lösa sig, för ärligt talat så tror inte jag på det längre. För hon inser inte vad hon har gjort.
Jag vill kämpa för alla barn som far illa utan blåmärken, jag vill se de barn som far illa i det dolda.
Kan ni hjälpa mig att göra det? Då har allt det här iaf fört något gott med sig!
Upp till kamp, alla barn förtjänar en trygg uppväxt i en hem fyllt av trygghet!
Ett brev med allt som jag vill säga dig, du som hatar mig utan anledning.
Du förstörde min barndom, du förstörde min uppväxt och gång på gång så krossade du mitt självförtroende och min självkänsla mellan dina fingrar. Men du måste vara en fruktansvärt misslyckad människa för vad du än gjorde så byggde jag upp mig själv igen, du lyckades aldrig förstöra mig.
Du förstörde mycket för mig, men vad du än gör så kommer du inte kunna krossa mig.
Jag är så mycket starkare än dig, men du saknar nog förstånd nog att inse det.
Du går och säger till min syster att allt jag gör är löjligt, att jag är misslyckad och dålig, att jag inte är någon att se upptill. Vem ger dig rätt att avgöra det för henne? Vad ger dig rätt att trycka ner hennes syster framför henne?
Hon vet vad du har gjort, ingenting du säger eller gör kommer förändra det.
Jag vet att du är manipulativ, men det vet hon också.
När du började hata mig så var jag 5-6 år, ett barn, ett oskyldigt barn.
Du hatade mig hela tiden, varför? Den anledning jag minns är så löjlig så den kan inte vara sann, eller? Hatar du mig för att jag ritade ett streck på tapeten med en rödkrita?
Du visade bara för mig att du hatade mig, för alla andra så försökte du dölja det. Vissa kunde se igenom dig, men det var ingen som gjorde något för att hjälpa mig.
Jag förstod aldrig varför, jag frågade mig själv vad jag hade gjort mot dig. Men snart insåg jag att det bara var du som hade bestämt dig för att hata mig. Det fanns ingen anledning, jag hade inte gjort något. Du var bara skadad, en väldigt arg person som inte kunde kontrollera dina utbrott, bara planera när de skulle komma.
Ångrar du dig någonsin? Tänker du någon gång på vad din ord gjorde med mig? Har du någonsin funderat över hur ett barn reagerar när någon säger "du är inte värd någonting" och bara är iskall mot det?
Det var allt,
Du har förstört min uppväxt, men du kan inte förstöra mitt liv.
Du förstörde mycket för mig, men vad du än gör så kommer du inte kunna krossa mig.
Jag är så mycket starkare än dig, men du saknar nog förstånd nog att inse det.
Du går och säger till min syster att allt jag gör är löjligt, att jag är misslyckad och dålig, att jag inte är någon att se upptill. Vem ger dig rätt att avgöra det för henne? Vad ger dig rätt att trycka ner hennes syster framför henne?
Hon vet vad du har gjort, ingenting du säger eller gör kommer förändra det.
Jag vet att du är manipulativ, men det vet hon också.
När du började hata mig så var jag 5-6 år, ett barn, ett oskyldigt barn.
Du hatade mig hela tiden, varför? Den anledning jag minns är så löjlig så den kan inte vara sann, eller? Hatar du mig för att jag ritade ett streck på tapeten med en rödkrita?
Du visade bara för mig att du hatade mig, för alla andra så försökte du dölja det. Vissa kunde se igenom dig, men det var ingen som gjorde något för att hjälpa mig.
Jag förstod aldrig varför, jag frågade mig själv vad jag hade gjort mot dig. Men snart insåg jag att det bara var du som hade bestämt dig för att hata mig. Det fanns ingen anledning, jag hade inte gjort något. Du var bara skadad, en väldigt arg person som inte kunde kontrollera dina utbrott, bara planera när de skulle komma.
Ångrar du dig någonsin? Tänker du någon gång på vad din ord gjorde med mig? Har du någonsin funderat över hur ett barn reagerar när någon säger "du är inte värd någonting" och bara är iskall mot det?
Det var allt,
Du har förstört min uppväxt, men du kan inte förstöra mitt liv.
Fixade till headern lite!
samma header som förut men ett nytt typsnitt och ett rättstavat förnamn (A) höhö Måste ha varit väldigt trött när jag gjorde den förragången :P
Hade ett besök hos doktorn idag.
Jag träffade en läkare idag pga att jag haft konstant huvudvärk i tre veckor, idag vart huvudvärken så illa att jag inte kunde gå ur sängen imorse så jag ringde och begärde en akuttid, fick svaret att det definitivt bara är spänningshuvudvärk och fick en remiss till en sjukgymnast, hon tyckte dessutom att jag skulle gå iväg på massage en till två gånger i månaden tills det blir bättre....hur fasen ska man ha råd med det? kan nog sträcka min budget så att jag kan gå en gång varannan? det får duga tillsvidare. Sen ordinerade hon värktabletter för att jag ska slappna av, jag ska även göra mer av sånt som jag mår bra utav (menar hon at jag att försöka jobba ännu mer?) och försöka få mycket friskluft, måste börja ta en promenad på lunchen varje dag med start imorgon!
som vanligt skriver jag mer till mig själv än någon annan...men förutom spänningar så är jag alltså frisk som en nötkärna! ;D nice!
som vanligt skriver jag mer till mig själv än någon annan...men förutom spänningar så är jag alltså frisk som en nötkärna! ;D nice!
Unless you let it end here, I'll fight back!
If you feel like this is meant for you, it is.
I'm stronger than you know and you even think you could hurt me more, that's stupid! This time I will find a way to fight back, you will not even knew what hit you.
You can't do this and get away again.
Jag har svårt för att ingen vågar ställa sig upp och skilja på rätt och fel.
I det här läget så kan jag inte ställa mig upp för min egenskull, men den finns en person som borde göra det. En person som aldrig har gjort det tidigare och som troligen aldrig får chansen att göra det igen. Men det kommer hon inte göra och jag pendlar mellan känslan utav att jag har gjort rätt när jag sa att det räcker och jag klarar inga fler veka personer som inte kan stå för vad som hänt och vad som skulle vara rätt att göra.
Mitt i hela soppan så sitter jag och försöker komma på hur man kan få det stora fel som begåtts att rättas till och hur jag än vrider och vänder på det finns det inget konkret som jag kan göra i dagsläget. Inte utan att placera alla människor jag älskar och bryr mig om direkt i skottlinjen för allt det hat som startade det här ifrån början.
Det måste få ett slut, men det finns endel utav mig som bara inte klarar utav att släppa det. Ska den personen som förstört såmycket för mig få slippa undan helt? Den personen som gjort saker mot mig som ska bestraffas enligt den svenskalagen, men som jag inte kan bevisa. Han kommer undan med allt han gör och det gör mig jävligt förbannad. Jag vill att hela världen ska veta vem han är när ingen ser när alla dörrar är stängda.
Hur ska jag visa världen det?
när jag är
upprörd så stavar jag verkligen fruktansvärt illa^^ haha läste igenom mitt förra inlägg lite halvt och det är fyllt av särskrivningar och knepiga stavningar nåja så får det va.
Jag står för verje felstavat ord och även de som kan va fel använda, det är vidrigt att behandla någon speciellt ett barn på det sättet den personen gjort och det borde finnas en straffskala, det borde vara brottsligt han borde kunna åka fast och få ett straff för det han gjort. Men det kommer han inte få, för att psykiskmisshandel går inte att bevisa på ett sätt som gör det straffbart.
Och det är något jag från och med för en vecka sen och säkert restan utav mitt liv kommer jobba för ska ändras, barn som varit med om det jag har borde också kunna få upprättelse och rättvisa.
Även om jag sa och står för att jag aldrig kommer prata om pesonen igen så kommer jag skriva och prata om det han gjorde, det jag och hela familjen där egentligen fick utstå. Men jag kommer nog mestadels använda mig utav bloggen för att skriva av mig så att jag inte tjatar sönder de som finns runt mig de människor som jag älskar och litar på, deras ork börjar sippra ut även om dom förstår att jag går igenom allting engång till just nu så orkar dom inte lyssna igenom allting engång till och jag förstår dom! Jag är själv så sjukt trött på ältandet från en person som jag ärligt snart inte orkar med länge till, ärligt ibland måste man veta när man ska knipa igen truten, glöma det som varit och försöka gå vidare. Så nu tänker jag gå vidare....till en kurator på måndag (höhö) nej men ärligt jag ska gå in i samma veva engång till med kuratorer och psykologer och sen får vi se om någon kan få bort min rädsla jag vill verkligen bli fri från den.
Finns inget som håller mig tillbaka såmycket som den!
aja sov gott och gonatt! (Jag kommer nog skriva av mig en del ett tag någonstans måste ju allt komma ut)
Jag står för verje felstavat ord och även de som kan va fel använda, det är vidrigt att behandla någon speciellt ett barn på det sättet den personen gjort och det borde finnas en straffskala, det borde vara brottsligt han borde kunna åka fast och få ett straff för det han gjort. Men det kommer han inte få, för att psykiskmisshandel går inte att bevisa på ett sätt som gör det straffbart.
Och det är något jag från och med för en vecka sen och säkert restan utav mitt liv kommer jobba för ska ändras, barn som varit med om det jag har borde också kunna få upprättelse och rättvisa.
Även om jag sa och står för att jag aldrig kommer prata om pesonen igen så kommer jag skriva och prata om det han gjorde, det jag och hela familjen där egentligen fick utstå. Men jag kommer nog mestadels använda mig utav bloggen för att skriva av mig så att jag inte tjatar sönder de som finns runt mig de människor som jag älskar och litar på, deras ork börjar sippra ut även om dom förstår att jag går igenom allting engång till just nu så orkar dom inte lyssna igenom allting engång till och jag förstår dom! Jag är själv så sjukt trött på ältandet från en person som jag ärligt snart inte orkar med länge till, ärligt ibland måste man veta när man ska knipa igen truten, glöma det som varit och försöka gå vidare. Så nu tänker jag gå vidare....till en kurator på måndag (höhö) nej men ärligt jag ska gå in i samma veva engång till med kuratorer och psykologer och sen får vi se om någon kan få bort min rädsla jag vill verkligen bli fri från den.
Finns inget som håller mig tillbaka såmycket som den!
aja sov gott och gonatt! (Jag kommer nog skriva av mig en del ett tag någonstans måste ju allt komma ut)
Det funkar inte så...
Du kan inte förstöra någons liv och sen förvänta dig att du får leva lyckligt resten av ditt liv sen, det bara funkar inte så. Det måste finnas något som gör att du förr eller senar får ett rejält slag i ansiktet!?
Och jag är ledsen men det här slaget är inte hårt nog för att du ska få må ens i närheten av vad du fick mig att gå igenom....så det kommer nog ett till men det kommer inte jag vara delaktig i, för här med avsäger jag mig att bry mig om vad du eller dina föräldrar gör säger eller jag vad än ni skulle hitta på från och med nu kommer det inte röra mig i ryggen, du har gjort nog med skada och nu får det vara nog.
Att gå runt och snacka skit och nervärdera mig på det här sättet när du inte ens har något med mig att göra längre...varför? Och vad vet du om min framtid jämfört med dig har jag hela livet kvar! Jag är strax över 20 och kan förändra hela mitt liv om jag vill det, du är över femtio och har ägnat ditt liv åt att rasera drömmar och självförtroenden, vad är det för jävla prestation?
Jag är strax över 20 och har presterat och åstakommit mer än du någonsin kan drömma om, vad spelar det för roll om jag tar en paus på ett par år får lite prestationsångest och vet inte riktigt hur jag ska toppa att jag redan varit med och gett ut en bok, inspirerat andra människor varit på botten och klättrat ända upp i ljuset igen...att jag tagit en paus är väll inte helt sant du lyckades knuffa ner mig igen, sabba mig igen! Men fan om jag inte ska lyckas igen!
Och mitt företag det kommer bli fantastiskt och om det mot alla odds skulle misslyckas, då startar jag något annat som kommer funka. Sen tänker jag gifta mig och skaffa hus barn och hela kittet men vet du jag ska ha och ge något du inte vet vad det är KÄRLEK, mina barn kommer bli älskade och uppskattade och jag kommer bli en jävligt grym mamma en vacker dag en förälder med pondus och självkänsla.
Jag kommer ge mina barn något du aldrig klarat utav att ge någon en härlig barndom och en jävligt bra start i livet och det, mina barn kommer ALDRIG känna sig otillräckliga, ovälkommna eller oälskade. Det är ett löfte som jag vågar ge och som jag kommer stå för rakryggad hela mitt liv. jag kommer inte föra det här helvetet vidare och att du ens försöker få folk att tro att du någon sinn brytt dig om mig på något annat sätt än en person du kunnat ta ut alla dina barndomsfasor och agritioner på äklar mig du är så jävla vidrig som männsika och jag hoppas att jag aldrig någonsin behövver se dig igen.
Jag kommer aldrig prata om dig med någon annan än psykologer och kuratorer igen du är här med utesluten ur mitt liv och min framtid, om ett tag kommer jag ha reparerat de skador du orsakat mig och efter det kommer jag skina klarare än solen.
Aldrig mer något som har med dig att göra, aldrig igen ska du få mig att må så dåligt!
Och jag är ledsen men det här slaget är inte hårt nog för att du ska få må ens i närheten av vad du fick mig att gå igenom....så det kommer nog ett till men det kommer inte jag vara delaktig i, för här med avsäger jag mig att bry mig om vad du eller dina föräldrar gör säger eller jag vad än ni skulle hitta på från och med nu kommer det inte röra mig i ryggen, du har gjort nog med skada och nu får det vara nog.
Att gå runt och snacka skit och nervärdera mig på det här sättet när du inte ens har något med mig att göra längre...varför? Och vad vet du om min framtid jämfört med dig har jag hela livet kvar! Jag är strax över 20 och kan förändra hela mitt liv om jag vill det, du är över femtio och har ägnat ditt liv åt att rasera drömmar och självförtroenden, vad är det för jävla prestation?
Jag är strax över 20 och har presterat och åstakommit mer än du någonsin kan drömma om, vad spelar det för roll om jag tar en paus på ett par år får lite prestationsångest och vet inte riktigt hur jag ska toppa att jag redan varit med och gett ut en bok, inspirerat andra människor varit på botten och klättrat ända upp i ljuset igen...att jag tagit en paus är väll inte helt sant du lyckades knuffa ner mig igen, sabba mig igen! Men fan om jag inte ska lyckas igen!
Och mitt företag det kommer bli fantastiskt och om det mot alla odds skulle misslyckas, då startar jag något annat som kommer funka. Sen tänker jag gifta mig och skaffa hus barn och hela kittet men vet du jag ska ha och ge något du inte vet vad det är KÄRLEK, mina barn kommer bli älskade och uppskattade och jag kommer bli en jävligt grym mamma en vacker dag en förälder med pondus och självkänsla.
Jag kommer ge mina barn något du aldrig klarat utav att ge någon en härlig barndom och en jävligt bra start i livet och det, mina barn kommer ALDRIG känna sig otillräckliga, ovälkommna eller oälskade. Det är ett löfte som jag vågar ge och som jag kommer stå för rakryggad hela mitt liv. jag kommer inte föra det här helvetet vidare och att du ens försöker få folk att tro att du någon sinn brytt dig om mig på något annat sätt än en person du kunnat ta ut alla dina barndomsfasor och agritioner på äklar mig du är så jävla vidrig som männsika och jag hoppas att jag aldrig någonsin behövver se dig igen.
Jag kommer aldrig prata om dig med någon annan än psykologer och kuratorer igen du är här med utesluten ur mitt liv och min framtid, om ett tag kommer jag ha reparerat de skador du orsakat mig och efter det kommer jag skina klarare än solen.
Aldrig mer något som har med dig att göra, aldrig igen ska du få mig att må så dåligt!
Hej mitt namn är Kaos
och det är omöjligt att kontrolera mig. Jag är tillbaka, jag tänker ta över dig, fylla dig med rädsla oro och ångest.
Du kan tro att det går att ta semester ifrån mig, men du kan bara blunda för mig ett tag sen kommer jag tillbaka som en värre storm än innan. För mitt namn är Kaos och det är min uppgift att ta över ditt liv.
Hej mitt namn är Kaos och det är omöjligt att kontrolera mig.
Jag har spenderat nästan fem dagar i Stockholm, fri från rädsla och oro. Har kommit på vad stark min hatkärlek till kaoset är, hur ska jag kunna slänga ut något som inte går att kontrolera? det behöver ut både ur mitt och min systers liv.
Dags att åka hem och tatag i ett avslut för det här kapitlet.
Jag kan inte göra mer än jag kan är trotts allt fortfarande ung och dum (ialla fall om jag ska tro på alla "vuxna" som har med det här att göra) men man kan ändå inte göra mer än vad man kan.
Jag har dock förstått att det finns en sak till jag kan göra.....
Välkommen in Kaos för mig är du bekant nästan en kär vän, kom in en stund, värm dig njut av stunden för snart ska jag klippa våra vänskapsband!
Du kan tro att det går att ta semester ifrån mig, men du kan bara blunda för mig ett tag sen kommer jag tillbaka som en värre storm än innan. För mitt namn är Kaos och det är min uppgift att ta över ditt liv.
Hej mitt namn är Kaos och det är omöjligt att kontrolera mig.
Jag har spenderat nästan fem dagar i Stockholm, fri från rädsla och oro. Har kommit på vad stark min hatkärlek till kaoset är, hur ska jag kunna slänga ut något som inte går att kontrolera? det behöver ut både ur mitt och min systers liv.
Dags att åka hem och tatag i ett avslut för det här kapitlet.
Jag kan inte göra mer än jag kan är trotts allt fortfarande ung och dum (ialla fall om jag ska tro på alla "vuxna" som har med det här att göra) men man kan ändå inte göra mer än vad man kan.
Jag har dock förstått att det finns en sak till jag kan göra.....
Välkommen in Kaos för mig är du bekant nästan en kär vän, kom in en stund, värm dig njut av stunden för snart ska jag klippa våra vänskapsband!
finns ingen tid över för att skriva här.
Just nu har jag aldrig tid över, jag har snart jobbat första månaden på mitt nya jobb, har börjat träna och köpt årskort på friskis, sen jobbar jag på med mitt företag, är mitt uppe i att flytta i allt detta så ska jag hitta tid för katter, pojkvän, mig själv och mina vänner... känns inte som jag riktigt kan få tid att blogga. Men det spelar inte så stor roll heller jag trivs väldigt bra med hur mitt liv ser ut just nu! :D
Nästa vecka får jag börja flytta in och snart är min födelsedag här och jag blir 21! jäklar vad gammal jag börjar bli^^ haha
Jag kom på för någon vecka sen att nu är det dags och försöka göra det jag har drömt om att göra nu medans jag är ung och kan! får se om jag får möjligheten bara, men tror nog inte att det är någon större tvekan om det! :) ska bli kul och se om jag får något roligt svar snart bara!
Kram på er!
Nästa vecka får jag börja flytta in och snart är min födelsedag här och jag blir 21! jäklar vad gammal jag börjar bli^^ haha
Jag kom på för någon vecka sen att nu är det dags och försöka göra det jag har drömt om att göra nu medans jag är ung och kan! får se om jag får möjligheten bara, men tror nog inte att det är någon större tvekan om det! :) ska bli kul och se om jag får något roligt svar snart bara!
Kram på er!
Mina tankar går till Norge.
Det som har hänt är fruktansvärt tragiskt, det som inte får ske hände igår och lider med de som är drabbade och jag tänker på mina släktingar, vänner och bekanta som befinner sig i Oslo. Jag känner också oro för de som tillhör mitt förfluta de som jag vet befann sig på Utoya, jag har idag inte längre någon kontakt med dem men jag hoppas att de mår bra under omständigheterna. (om någon utav er läser detta får ni gärna skicka ett sms!)
Tenn et lys for Norge!
Tenn et lys for Norge!
Bingo!
Spelet bingo är ett tidlöst sällskapsspel som man samlats för att spela i många år, det finns i många typer och former. Bil-bingo är något som jag vet är väldigt populärt här i Värmland jag har dock aldrig testat det själv men jag har funderat på det några gånger, minns när jag var liten och vi satt hela familjen framför tven och spelade bingolotto varje lördag, finns det kvar fortfarande? Det var iaf en familjetradition som jag saknar lite det här med att gemensamt sitta och spela bingo tillsammans, även när vi var bort bjudna så spelade vi bingolotto och jag vet att ibland så vann man en eller två hundra lappar, men det var aldrig riktigt det som lockade utan det var kännslan av att få göra det tillsammans som familj. Fast självklart så ville man ju vinna stor vinsterna en resa för hela familjen eller 10 miljoner bara sådär vilken dröm!
De senaste åren så har bingo blivet ett stort spel på internet man kan spela utan att satsa pengar men man kan även spela det och satsa lite pengar och vinna olika mycket på olika bingo spel, jag brukar spela bingo gratis på internet ibland när jag har tråkigt det har även hänt att jag spelat med pengar någongång men jag har inte vunnit något än.
(inlägget är sponsrat)
Ha en super trevlig eftermiddag i solen och ät massor utav jordgubbar!
Krammar från mig! ;)
De senaste åren så har bingo blivet ett stort spel på internet man kan spela utan att satsa pengar men man kan även spela det och satsa lite pengar och vinna olika mycket på olika bingo spel, jag brukar spela bingo gratis på internet ibland när jag har tråkigt det har även hänt att jag spelat med pengar någongång men jag har inte vunnit något än.
(inlägget är sponsrat)
Ha en super trevlig eftermiddag i solen och ät massor utav jordgubbar!
Krammar från mig! ;)
No. 1
Jag satt och pratade med en utav mina närmsta vänner i säkert en timme förut, hon var nyss hemkommen från en festival och hon lät som sig själv för första gången på ett tag. Kanske var det för att hon fått träffat sina största idoler eller kanske var det för att något annat gett henne fjärilar i magen, oavsett vad det berodde på så blev jag så sjukt glad för hennes skull. Vi pratade o allt mellan himmel och jord har inte träffat henne på vad som känns som en hel livstid i hennes liv men kanske en månad i mitt, för mig har det nämligen knappt hänt något nytt alls, hon däremot lever nästan ett helt annat liv än för några årsen. Tänk att jag var såndär engång driven, engagerad och tog för mig av livet jag gjorde saker året var 2008. Nu känner jag mig lite som en deprimerad gamal tant som inte kommer någon stans i livet för att det känns bättre att bara ligga kvar under täcket hela dagen.
Jo visst jag har TYP sommarlov, men jag har ett sommarjobb och jag har ett företag under uppstart som skulle behöva en hemsida trotts att jag fixat mig själv världens bästa deal så orkar jag inte ta mig för att göra den lilla biten jag måste bli klar med. Fast humm jag väntar ju på en annan person också....BULLSHIT varför kan jag inte ta mig för av livet som jag gjorde då 2008? Jag vill bli den personen igen innan en del av mig dog inombords, innan jag föll ner i den här ofattbart långa deppritionen som aldrig vill ta slut, jag är trött hela tiden och har slutat tvinga mig själv att göra saker på dagarna, lyser solen ligger jag och bättrar på brännan, regnar det så ser jag ikapp eller ser om serier jag fastnat i (just nu ser jag hela How I Met Your Mother IGEN) Hur många gånger jag sett sex and the city vill jag inte ens gissa, nästa som skall laddas ner (the pirate way!) är couger town, jag vill ha ett sånt där vinglas son Jules har! Såååå coolt^^ haha eller kanske tragiskt men jag kan ta fram det fylla det och dricka vin när jag känner mig tragisk =)
Tillbaka till poängen men mitt svamlande, jag känner mig tragisk jag har inte åstakommit ett **** skit sedan studenten och jag var en driven person som skulle ta över världen....jag har inte ens läst upp mitt svenska b betyg vilket i grund och botten får mig att känna mig så förbannat värdelös så att jag inte orkar se min snygga spegelbild i ögonen längre!
Har kommit på vad jag vill bli vid sidan av mitt företagande, jag vill läsa till fritidspedagog och senare läsa upp till lärare. Men mina kära vänner först måste jag skaffa mig ett betyg i svenska B. Så det ska jag göra vid sidan utav mitt arbete i höst till våren och nästa sommar ska jag försöka påbörja en utbildning för att nå mitt mål så har jag iaf åstakommit någonting sen.
Jag menar förutom att lyckas med att bli arbetslös, få ett jobb för att sedan bli bostadslös och sen förhoppningsvis hitta en bostad innan det skiter sig helt!
Om jag lyckas med det så kanske jag kan se min snygga spegelbild i ögonen igen utan att skämmas.
Ge mig en lägenhet någon!
För att visa att jag inte är fullt så tragisk rakt igenom som jag fått det att låta fram tills nu så ska jag väll tillägga att mitt liv består av lite mer än ambitioner som har med arbete och boende att göra jag menar när man vänder på mytet så har jag ju vunnit jackpotten när det kommer till kärlek, jag är fullt frisk (typ iaf), jag två mysiga katter som förgyller min dag varje dag!, jag har en familj som det börjar bli någon form av ordning på (ja om vi bortser från att jag fortfarande inte litar ett jota på ett par personer som ingår i den så sker det stora framsteg varje dag), mina kärleks familj är exemplarisk och jag har något att eftersträva när jag får egen familj i framtiden, hamnar min familj någonstans där i mitten så skulle jag va väldigt nöjd med tillvaron!
Så jag kanske borde åter gå till "Den här tjejen brinner mer än alla ni tillsammans"-tjejen som jag var 2008 och dra igång mina projekt på riktigt, jag ska nog börja se mitt bostads sökande som ett projekt genom ögonen på tjejen som vägrade misslyckas.
Det här är krönika no.1...eller mja jag vet inte om det kan räknas som en krönika men jag känner att det var bättre skrivet än ett vanligt blogg inlägg, så bättre än så här lär det bli när jag kommer igång så småning om. :P
En början på en inblick i min vardag mitt tänkande änd so on!
Sov gott!
Jo visst jag har TYP sommarlov, men jag har ett sommarjobb och jag har ett företag under uppstart som skulle behöva en hemsida trotts att jag fixat mig själv världens bästa deal så orkar jag inte ta mig för att göra den lilla biten jag måste bli klar med. Fast humm jag väntar ju på en annan person också....BULLSHIT varför kan jag inte ta mig för av livet som jag gjorde då 2008? Jag vill bli den personen igen innan en del av mig dog inombords, innan jag föll ner i den här ofattbart långa deppritionen som aldrig vill ta slut, jag är trött hela tiden och har slutat tvinga mig själv att göra saker på dagarna, lyser solen ligger jag och bättrar på brännan, regnar det så ser jag ikapp eller ser om serier jag fastnat i (just nu ser jag hela How I Met Your Mother IGEN) Hur många gånger jag sett sex and the city vill jag inte ens gissa, nästa som skall laddas ner (the pirate way!) är couger town, jag vill ha ett sånt där vinglas son Jules har! Såååå coolt^^ haha eller kanske tragiskt men jag kan ta fram det fylla det och dricka vin när jag känner mig tragisk =)
Tillbaka till poängen men mitt svamlande, jag känner mig tragisk jag har inte åstakommit ett **** skit sedan studenten och jag var en driven person som skulle ta över världen....jag har inte ens läst upp mitt svenska b betyg vilket i grund och botten får mig att känna mig så förbannat värdelös så att jag inte orkar se min snygga spegelbild i ögonen längre!
Har kommit på vad jag vill bli vid sidan av mitt företagande, jag vill läsa till fritidspedagog och senare läsa upp till lärare. Men mina kära vänner först måste jag skaffa mig ett betyg i svenska B. Så det ska jag göra vid sidan utav mitt arbete i höst till våren och nästa sommar ska jag försöka påbörja en utbildning för att nå mitt mål så har jag iaf åstakommit någonting sen.
Jag menar förutom att lyckas med att bli arbetslös, få ett jobb för att sedan bli bostadslös och sen förhoppningsvis hitta en bostad innan det skiter sig helt!
Om jag lyckas med det så kanske jag kan se min snygga spegelbild i ögonen igen utan att skämmas.
Ge mig en lägenhet någon!
För att visa att jag inte är fullt så tragisk rakt igenom som jag fått det att låta fram tills nu så ska jag väll tillägga att mitt liv består av lite mer än ambitioner som har med arbete och boende att göra jag menar när man vänder på mytet så har jag ju vunnit jackpotten när det kommer till kärlek, jag är fullt frisk (typ iaf), jag två mysiga katter som förgyller min dag varje dag!, jag har en familj som det börjar bli någon form av ordning på (ja om vi bortser från att jag fortfarande inte litar ett jota på ett par personer som ingår i den så sker det stora framsteg varje dag), mina kärleks familj är exemplarisk och jag har något att eftersträva när jag får egen familj i framtiden, hamnar min familj någonstans där i mitten så skulle jag va väldigt nöjd med tillvaron!
Så jag kanske borde åter gå till "Den här tjejen brinner mer än alla ni tillsammans"-tjejen som jag var 2008 och dra igång mina projekt på riktigt, jag ska nog börja se mitt bostads sökande som ett projekt genom ögonen på tjejen som vägrade misslyckas.
Det här är krönika no.1...eller mja jag vet inte om det kan räknas som en krönika men jag känner att det var bättre skrivet än ett vanligt blogg inlägg, så bättre än så här lär det bli när jag kommer igång så småning om. :P
En början på en inblick i min vardag mitt tänkande änd so on!
Sov gott!
Krönikor
Ett lättsamt sätt att dela sin vardag med de människor som gillar att läsa om åsikter och dravell, sånt där vill jag också skriva!
Tanken slog mig när jag läste en krönika i senaste nummret av den lokala gratis tidningen, men jag har ett helt ointressant liv vad skulle jag dela med mig utav? eller ointressant förrrästen....jag lever mitt i en stor jävla circus! Min familj är inte normal någonstans och mina vänner är för det mesta helt fantastiskt knasiga! Men mitt i allt konstigt och knasigt så lyckas jag hitta ett lugn i min lilla etta där jag bor med mina små söta bäbisar(katter menar jag så klart men för mig är de som små barn!)! Jag är bisexuell, jag är helt lyrisk över allt som har med bröllop att göra, jag har en pojkvän som jag älskar men som inte vill gifta sig i kyrkan, jag har just sagt upp min lilla mysiga etta men har ingenstans att flytta än, nej mitt liv är nog allt annat än tråkigt och ointressant när jag tänker efter.
Jag är en levande expert på att göra pinsamma misstag och sen vägra erkänna dem! Tänk om jag skulle skriva ner dem och dela med mig utav dem? herregud vill jag verkligen göra det här? JAA det vill jag faktiskt så nu ska jag sätta mig och skriva ihop några arbetsprov och skicka iväg!
Kommer självklart att uppdatera bloggen oftare med tanke på mitt nyfunna mål! Ska dessutom försöka skriva mer målande och avslöjande inlägg det kommer INGA fler "idag har jag...." eller "oj nu var det ett tag sen...." Det ska bli lite roligare att läsa och varje inlägg ska följa ett tema.
Ska försöka ge er ett målande smakprov på mitt nya skrivande redan ikväll :P
PussochKram! :D
Tanken slog mig när jag läste en krönika i senaste nummret av den lokala gratis tidningen, men jag har ett helt ointressant liv vad skulle jag dela med mig utav? eller ointressant förrrästen....jag lever mitt i en stor jävla circus! Min familj är inte normal någonstans och mina vänner är för det mesta helt fantastiskt knasiga! Men mitt i allt konstigt och knasigt så lyckas jag hitta ett lugn i min lilla etta där jag bor med mina små söta bäbisar(katter menar jag så klart men för mig är de som små barn!)! Jag är bisexuell, jag är helt lyrisk över allt som har med bröllop att göra, jag har en pojkvän som jag älskar men som inte vill gifta sig i kyrkan, jag har just sagt upp min lilla mysiga etta men har ingenstans att flytta än, nej mitt liv är nog allt annat än tråkigt och ointressant när jag tänker efter.
Jag är en levande expert på att göra pinsamma misstag och sen vägra erkänna dem! Tänk om jag skulle skriva ner dem och dela med mig utav dem? herregud vill jag verkligen göra det här? JAA det vill jag faktiskt så nu ska jag sätta mig och skriva ihop några arbetsprov och skicka iväg!
Kommer självklart att uppdatera bloggen oftare med tanke på mitt nyfunna mål! Ska dessutom försöka skriva mer målande och avslöjande inlägg det kommer INGA fler "idag har jag...." eller "oj nu var det ett tag sen...." Det ska bli lite roligare att läsa och varje inlägg ska följa ett tema.
Ska försöka ge er ett målande smakprov på mitt nya skrivande redan ikväll :P
PussochKram! :D
nytt jobb och bostadslös? :O
Nu i veckan så har jag precis skrivit på papper för en tjänst som jag påbörjar i augusti, den sista september så skall jag vara ute ur min lägenhet. Jag har inte den blekaste om vart jag ska bo efter det men det löser sig, skulle helst vilja ha något med inflyttning redan i mitten av september det är lite som måste göras med lägenheten innan jag lämnar nyckeln lite små saker som måste fixas (bla. lampor/lysrör som måste bytas innan besiktningen) och jag är mer nervös för att fytta än vart jag ska ta vägen :s känns inte vettigt alls med tanke på att jag i dagsläget inte har någonstans att ta vägen^^ :O
ringen som jag skrev om förra veckan!
Den ringen som jag skrev om förra veckan har sjunkit något så fruktansvärt mycket i pris den är på rea nu... för 33$ den har alltså gått ner från 250$ till 33$ vilket är helt sjukt. jag funderar på om jag ska köpa den och låta den ligga någonstans tills det är dags jag menar jag har aldrig sett en ring som skulle passa mig så bra, dessuom så är det endel som måste göras med den om den ska bli en vigselring. finns den kvar när första lönen från nya jobbet kommer så tror jag att jag ska köpa den jag menar den kostar ju ingenting :O
Men vi får se det är ju verkligen inte dags än på väldigt länge så det skulle kanske kännas lite sjukt och köpa en ring nu innan vi ens kommit så långt i planeringen liksom^^ :O
äh får se hur jag gör men den är ju SÅÅÅ FIN!! :O
haha
Men vi får se det är ju verkligen inte dags än på väldigt länge så det skulle kanske kännas lite sjukt och köpa en ring nu innan vi ens kommit så långt i planeringen liksom^^ :O
äh får se hur jag gör men den är ju SÅÅÅ FIN!! :O
haha



