Alla dessa frågor!

En miljon frågor när man kommer innan för dörren, en till miljon frågor när hon kommer hem, frågor vars svar hon inte ens har att göra med. Den levande förhörsmaskinen är min syster, en av anledningarna till att jag snart blir galen av att bo hemma.
Jag vill ha en tvåa, då går man inte på varann om någon skulle vilja bli inneboende. Jag vill ha balkong, där kan man sitta och filosofera. Jag vill ha ett kök, där man kan laga mat. Jag vill ha ett badkar, som man kan slappna av i. Jag vill ha en plats, som bara är min plats. Jag vill bli bestämd och produktiv igen jag känner mig inte så nu.

Det där får bli svaren på att de miljoner frågor som ställs varje dag, vars egentliga svar personen som frågar absolut inte har att göra med.

Jag vill inte höra sex stycken "vad ska du göra idag?" så fort jag kommer ur rummet på morgonen. Jag vill inte höra sju stuycken "vart har du vart?" när jag kommer in genom dörren på eftermiddagen. Jag vill kunna vara i fred och jag vill höra frågan högst engång när jag vaknat och högst engång när jag kommer hem, av en person jag tycker förtjänar att höra svaret. Jag vill inte bo ensam, men jag vill absolut inte bo hemma längre.

Ge mig inga mer frågor.
Ge mig svar och ett slut på min ensamhet.

Var det hon sa sant, att jag aldrig kommer klara av att ha en familj, att alla problem beror på mig, att jag är orsaken till smärtan jag fick genomlida när jag var yngre. Är det sant att jag förtjänar att leva i total ensamhet men aldrig kommer klara av det?

Jag är osäker igen, osäker på mig, på Therese, på styrkan som finns på insidan men som gömmer sig ibland.
Osäker på begreppet lycka, familj och kärlek.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0