Kärlek.

Fan vad jag saknar det där pirret i magen, blickarn, sättet man ler mot varann, hur man ser på varann jaah fy fan vad jag saknar det .. men som sagt inget mer sökande måste sluta hoppas och inbilla mig saker vill du ha mig så få mig att falla för dig .. jag har gett upp letandet och jag måste falla ganska hårt den här gången innan jag tror på känslorna .. jag vet det .. men jag kan ju sakna det iaf, känslan av att vara kär. Jag vill bli det igen, på riktigt. Så som jag var(är) i dig.... <3

Jag vill att kärleken ska komma och slå ner mig, jag vill falla riktigt jävla hårt .. jag vill känna pirret i magen. Jag vill ha ett sånt där leende igen, och jag vill villja ha det just från DIG!

Jag vill bli kär på ett nytt sätt inågon som vet vad den vill, någon som inte tvekar och velar. För jag fxar inte det igen ...

Jag vill va glad och lycklig hela tiden som jag var med dig jag vill känna så igen jag vill hitta kärleken jag vill söka den men nej jag ska inte .. inte leta jag blir bara besviken .. så många gånger som jag gått igenom allt mend et var först när den slog omkull mig som jag hittade den på riktigt!
Jag vill falla ännu hårdare nu jag vill det.

Men nu ska jag sova, kärleken den kommer och den går, men du snannar kvar för du tänker nog aldrig gå.. så vad är du du kan inte vara kärleken eller kan du det ändå?

Något av det bästa som har hänt mig är att jag träffade dig, jag kommer alltid bli lite svartsjuk när det är någon annan som har platsen i ditt hjärta du kommer nog alltid att betyda mycket för mig! Och endel av mig kommer nog alltid att älska dig.
Men vad händer den dagen som jag går vidare, den dagen som jag hittar någon annan, när det inte längre är du som står för allt det?  Hur kommer du då att se på det... kommer det fortfarande att vara som nu? Jag hoppas det För du måste vara du! Det är det som alltid kan få mig att le från hjärtat även om jag trillar isär även om jag faller så hårt rakt ner, även om du krossar mig så är det ändå bara du som kan få mig att le! <3

Det du betyder för mig, kan omöjligt beskrivas i ord och allt jag känner för dig kan aldrig skrivas ner, visas eller talas om. För det är unikt och inte någonsin kommer jag att känna exakt såhär för någon människa. Det kan jag lova, du är en helt otrolig person och jag vill alltid kunna säga att du är min vän!
Jag vet att jag är jävlig ibland och sjukt skum endel dagar, men du är ändå den enda som kan förstå varför jag blir sådär du är en av de få som kan förlåta när jag gör sådär, och jag vet att det är för att du förstår.
Och varje gång som jag blir sådär så blir jag lika rädd för att förlora det som vi har kvar, jag förstår och jag kan leva med hur det är! Det är inte alltid så lätt det är ibland dagens svåraste uppgift, och ibland nästan den enklaste.
Att du är en så stor person i mitt liv vill jag inte ska ändras, trotts allt så är du min bästa vän! Den enda som verkligen förstår, den enda som kan säga att den verkligen vet! (:

Om jag går vidare så vill jag på något sätt göra det med dig, som min vän. För du är den bästa jag har! <3
Du är en helt otroligt bra människa och jag älskar den du är, men mest av allt så älskar jag den du var! (L)

Den personen jag träfafde som såg på mig och sa att jag var för bra! Den personen som ville prova iaf, den personen som vågade mer än vad han trodde, den personen som idag har en större kick självförtroende och självkänsla. Men som gör så mycket som han kanske borde tänka lite mer som han gjorde förut innan han gör det?!

Du vet vad jag menar, och en dag kanske du tänker som du gjorde då! Det är det jag går och hoppas på! (A)

Sov gott!

Pusspuss <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0