Suchi

Jag ska strax sova, men först vill jag ge en förklaring till det som alla ständigt missförstår.
Min tro på sagor, jag ser ingen som perfekt.. det är aldrig det jag har menat alla har sina fel och briser jag ser dom också.
Men det finns hjältar, riddare i rustningar, prinsessor, drakar, häxor och troll. Dom är överallt dom är innom oss bakom den där fasaden vi alla bär på, under alla masker vi sätter för våra verkliga ansikten.
Men det finns inga perfekta hjältar dom kan också såra och det finns framförallt inga felfria prinsessor utan blemor och sår.
Men jag ser mig själv som en prinsessa, en som hade dött i kampen mot häxan om inte räddningen hade kommit...sen kom inte min räddning som en riddare på en vit häst men nog räddade han mig och nog är han min hjälte tackvare det.
Kajsa var en fenixfågel, varken ond eller god, bara existerande och lojal mot den som tog hand om henne.
Men den hon kallade sin hjälte var inte bra nog...hennes hjälte var utan vingar och utan förstånd på felplats för att göra något.
Skuldkännslor som gnager även om vetskapen om att jag aldrig kunnat ändra det som skedde på lördag är det 7 månadersen den natten...
den 12 är alltid en jobbig dag för mig.

Jag har kommit på varför det är svårt att strukturera upp mitt arbete...varför det är jobbigt att planera, det gör mig mer medveten om alla jobbiga datum som passerar varje år mellan augusti och november är min jobbigaste tid på året det är då allt har hänt allt förutom den kvällen. Annat som hänt utanför dom månaderna är förträngt det vill jag inte minnas jag kan minnas det samtidigt som allt annat, på hösten mellan första augusti och sista november.

Nu är det dags att sova... och jag har fortfarande inte bränt någon ros för dig älskling snälla förlåt! Jag vet att jag lovade men än sålänge är det för svårt...<3